Recension - Bionic Commando

Bionic Commando är svenska spelutvecklarna Grins nytolkning av den gamla klassikern. Grin har haft en bra start med många titlar detta år Wanted och Terminator Salvation. Men det är Bionic Commando som har sett mest intressant för de flesta, och även för mig.


Spelet drar igång samma dag som du ska bli avrättad efter att ha suttit bakom galler oskyldigt dömd. Så klart så spelar man fortfarande som Nathan Spencer. Men precis innan avrättningen så smäller det. Staden spelet utspelar sig i, Ascension City total utplånas av en terrorist grupp. Nathan blir friad med ett uppdrag, att sätta ett stop för terroristerna. Du blir återförenad med din robotarm. Sedan börjar äventyret.


Robotarmen gör spelet, det är det ingen tvekan om. Du flyger från hustak till hustak med din änterhake, från lyktstolpar till stora broar, och det fungerar otroligt bra. Det jag kan jämföra det med är Spiderman spelen och här fungerar det mycket, mycket bättre. Du kan i princip ta tag i vad som helst i miljön och det är en

otrolig frihetskänsla när du flyger runt i luften. Styrningen känns verkligen bra, du kan lätt dirigera vart du vill flyga.




Men robotarmen fungerar inte bara som ett transsportmedel, det är också det mäktigaste vapnet i spelet. Du kan ta upp föremål som bilar, lådor och kasta på fienden. Du kan också ta upp fiender och kasta på andra fiender. Samt ta tag i diverse saker och slita loss dem från väggar och dylikt. Miljön och landskapen är verkligen helt fantastiska, du strosar runt i detta enorma sönderbombade landskap och som sagt ovan, jag förbryllas av den enorma frihetskänslan jag får när jag svänger runt i dessa landskap. Tyvärr så har Grin skalat ner detta och begränsat miljön. På vissa plaster så ligger ett stort, tjockt radioaktivt moln, om du hamnar där inne så dör du i princip direkt. Detta förstör tyvärr frihetskänslan och gör spelet aningen linjärt. Speciellt när man har denna stora, vackra och detaljrika miljö men det går inte att utforska den lika mycket som man vill.
 Jag hade gärna sett man att gjort spelet lite mer sandlådespels aktigt och inte begränsat miljön så kraftigt som man har gjort.



En sak jag fann lite lustigt när man flyger igenom detta landskap är de här stora reklamskyltarna. Här finner du stora, och inte minst många skyltar med Nividia, WESC och Pepsi reklam. Visst, det är inget som förstör spelkänslan alls, men det känns ändå lite billigt man hade kunnat skalat ner på det, eller i alla fall gör dem mindre synliga.


Spelet fortsätter i actionfylld takt och på vägen så får du instruktioner via "radio". Dock så tycker jag att röstskådespelarna är helt usla. Nathan Spencers röst görs av Mike Patton som är sångare i det legendariska rockbandet Faith No More. Tyvärr så känns Nathan Spencer väldigt tråkig och stel och hans dialoger är bland det värsta jag hört på länge, det känns som det är taget direkt ur en B-Film med allt vad det innebär. Speciellt tråkigt blir det när det faktiskt handlar om huvudkaraktären och man måste bara lida igenom det spelet ut.


Dock så har man ändrat utseendet på Nathan, den gamla Militärfrisyren är bortklippt och Duke Nukem looken finns inte kvar. Nu har man dreadlocks, det här är inget jag stör mig på, utan tycker bara det är uppfriskande med en ny look på Nathan.




Bossarna är helt klart topp momenten i spelet. Dem känns väldigt originella där du måste lista ut bossens mönster för att kunna besegra den. Men tyvärr så är det för få bossar i spelet och det gör att när man väl dödar sista bossen så förstår man inte riktigt att det är över, man vill fortsätta spela i denna underbara värld.

Här faller flerspelarläget in i leken. Just för att änterhaken fungerar så bra så blir flerspelarläget också riktigt roligt. Deathmatch, Team Deathmatch eller Capture the Flag är spellägena som finns. Men tyvärr så känns det som att det finns för lite multiplayer innehåll, banor, spellägen osv.


Bionic Commando är ingen remake av de gamla titlarna. Det är en nytolkning av spelserien och Grin gör det verkligen bra, men några få brister. Men som jag skrev i början. Det är robotarmen som gör spelet till vad det är. Frihetskänslan och rörelsekontrollen fungerar perfekt. Miljöerna är också helt underbara men jag önskade att Grin inte gjorde så stora begränsningar som man har gjort. Det stora höjdpunkterna i spelet är bossarna. Dom är bra utvecklade, originella och framförallt maffiga. Jag hade gärna sett fler bossar eftersom att spelet känns för kort och brist på höjdpunkter.



Plus                                                                                      Minus


Fantastisk miljö.                                              Begränsningar i landskapet.                                      
Robotarmen fungerar helt utmärkt.               Dåliga röstskådespelare.  
Bossarna.                                                           För få höjdpunkter i spelet, bossar osv.
Väl designat och detaljerat.
Riktigt roligt stridssystem                                                             



Bionic Commando är helt klart ett riktigt bra spel och framförallt riktigt roligt. Man har tagit ännu ett steg emot friheten i spelvärlden, inge bara på marknivå men även högt uppe i skyn. Spelet är väl designat och är actionfyllt från start till slut. Jag vill bara tacka Grin för att ha lyckats med ett bra spel och för en härlig stund med detta spel framför min TV.


8 / 10

Om ni vill ha ingame bilder från spelet så kolla våran podcast. I avsnitt 2 spelar vi Bionic Commando.
Du finner podcasten till höger i menyn eller så scrollar du bara ned i bloggen.

- Petter

Kommentarer
Postat av: Joakim

Trevlig recension.

2009-05-28 @ 15:44:56
Postat av: Petter / Geek Brigade

Det är ett trevligt spel :)

2009-05-30 @ 22:59:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0